Grundläggande regler vid trädfällning
av Tomas GullbergFäll om möjligt i den naturliga fällriktningen
De flesta träd har en naturlig fällriktning. Den påverkas av trädets lutning, grenverkets och ev. upplegas form och vindriktning. Är du osäker på trädets lutning gå en bit från trädet och kolla med ett lod (snöre med tyngd). Till en viss gräns går det att tvinga träd att falla mot den naturliga fällriktningen, men det är alltid till priset av ökade risker och fysisk ansträngning. Träd med svag ved, t.ex. torrträd eller rötade, bör alltid fällas i lättaste riktningen.
Titta på trädet!
Titta om trädet är friskt, har död topp eller grenar som kan falla ner
Döda, torra träd och kraftigt ruttna träd kräver särskild försiktighet. Fäll alltid träd med svag ved i den lättaste fällriktningen.
Röj bort hindrande småträd
Se också ut reträttvägen, snett bakåt.
Kvista hindrande grenar på stammen med svärdet ”på baksidan” av stammen och uppifrån och ner. Såga inte över axelhöjd.
Skapa ett bra gångjärn, brytmånen
Grunden för säker fällning med precision är en bra brytmån. Brytmånen skall ha tillräcklig längd och lagom bredd. En tumregel är att längden ska vara minst 80 % av trädets diameter i brösthöjd och bredden 10 % av trädets diameter i brösthöjd. På träd grövre än 30 cm räcker det med ca 3 cm brytmån.
En onödigt bred brytmån gör att fällningen går väldigt tungt och får en sämre ”gångjärnseffekt” då den inte böjer sig så fint. En för smal brytmån är ändå sämre då det finns risk att brytmånen brister och trädet faller okontrollerat. Såga inte djupare in i stammen än vad som är nödvändigt för att brytmånen ska bli tillräckligt lång. Kilar och brytjärn ger bäst effekt om ”hävarmen” fram till brytmånen är lång.
Träd med röta eller andra defekter i veden kan behöva lite bredare brytmån för att den ska vara tillräckligt stark trots att den delvis består av rutten ved. För att gångjärnet (brytmånen) ska styra trädet bra ska vinkeln i öppningen vara stor. Med liten vinkel kommer brytmånen att slitas av tidigt i fallet och trädet att falla fritt. Om vinkeln är 90 grader kan brytmånen styra trädet och hålla hela vägen till marken. En tumregel är att vinkeln ska vara minst 70 grader för säker fällning vid plan mark.
Anpassa öppningsvinkel så att brytmånen brister ca 20 grader före islag. Om du fäller över en sten eller på en ”arbetsbänk” av stammar kan alltså öppningsvinkeln behöva göras mindre, annars finns stor risk för spjälkning.
Kom ihåg att alltid göra reträtt snett bakåt när trädet börjat falla. Många allvarliga olyckor orsakas av rotutppslag eller trädstammar som ”hoppar” bakåt när grenarna ger en rekyl mot marken.
Lär dig sikta med sågens riktmedel
Såga alltid det övre riktskäret först. Trädet faller vinkelrätt mot detta skär. Nyttja riktmärken på sågen för att träffa rätt. De flesta av Husqvarnas och Stihls sågar har ingjutna eller påmålade markeringar, ”syftlinjer” på sågkroppen. På Jonsered går det att syfta m.h.a. handtagsbågen eller kastskyddet.
På Stihl och Jonsered är riktmedlen i 90 graders vinkel mot sågsvärdet. Det betyder att trädet faller några dm till vänster om där du siktar (avståndet mellan siktlinjen och centrum på trädet). Sikta alltså samma avstånd till höger om den punkt du vill träffa.
På Husqvarna är siktlinjen något vinklad och kompenserar därför så att siktlinjen och trädets fallriktning sammanfaller för ”normala” träd. Vinklingen är ca 2 cm per meter. Det betyder att ett träd som är 30 cm grovt i stubben träffar rätt om man siktar på en punkt på ungefär 16 m avstånd, ett träd som är 50 cm grovt träffar rätt om man siktar på en punkt ca 20 m bort.
Gör först en riktning med sågen mot stammen. Håll sedan kvar riktningen på sågen och såga det övre riktskäret och avsluta med sågsvärdet i våg. Kolla nu igen hur riktningen blev. Om den inte blev bra – justera.
Djupet på riktskäret anpassas så att brytmånen får tillräcklig längd (grundregel minst 80 % av DBH). På runda träd med normal stamform uppnås tillräcklig brytmånslängd om man går in endast ca 15 % av diametern. Är trädet ovalt eller har rotben kan det krävas både mer eller mindre. Gör inte ett djupare riktskär än nödvändigt, det försämrar fällkraft från redskap som trycker i fällskäret, är svårare att göra och kan inverka på sågutbyte.
Såga sedan det nedre riktskäret medan du håller koll i sågspåret från det övre riktskäret så du inte sågar för långt. Övre och nedre riktskär ska mötas i ett skarpt hörn. Gå inte vidare i fällningen innan riktskären är bra utförda.
Läs mer i Tips om hur du får rätt riktning på riktskäret
Kompensera för sidolut
Ett träd som lutar 1 meter åt höger träffar marken 1 meter till höger om det ställe som ett rakt träd skulle falla om brytmånen är i våg. Sikta alltså 1 meter till vänster om önskad nedslagspunkt.
Träd som lutar i sidled är svårare och farligare att fälla än träd som lutar i fällriktningen och bör därför undvikas. Vilken sidolutning som går att fälla på ett någorlunda säkert sätt beror av många faktorer. Ett träd med grov diameter (lång brytmån) och kort längd tål mer sidolutning än långa och smala träd.
Utför alltid fällningen så att du befinner dig på den ”säkra sidan” vid sågningens slut och vid arbete med brytjärn etc. Brytmånen ska göras jämntjock även till träd som lutar i sidled, men det är extra viktigt att den är lång och inte för tunn.
Ibland måste man även ha koll på hur långt trädet kommer att nå
Vid trädfällningar nära bebyggelse är det ofta viktigt att ha kontroll på både trädets fallriktning och hur långt det når. Trädlängden kan bestämmas med avancerade höjdmätare och sträckan mätas ut på marken. Ett enklare sätt är att nyttja enkla geometriska principer och bestämma den punkt på marken som ger en liksidig och rätvinklig triangel d.v.s. samma avstånd till trädet som trädets höjd. Denna princip nyttjas i trädmätaren ”Ludde” men kan också uppnås med en trädpinne. Håll pinnen så att avståndet till ögat är lika som pinnens längd och vinkel mellan de två sidorna i triangeln är rät. Ögat ska helst vara på samma höjd som stubben.
Sågning av fällskäret
Det finns många olika metoder att såga fällskäret. Här ska vi redovisa några varianter som är bra att känna till. Vilken teknik som är lämplig beror av trädstorlek, trädlutning, fällredskap, svärdslängd och andra speciella förutsättningar i ett enskilt fall.
Grovt kan man skilja på två huvudtyper; sågning bakifrån och sågning med instick. Metoden med sågning av hela stamdiametern bakifrån ger ingen möjlighet att hindra trädet att gå bakåt och klämma fast svärdet, inte heller att ”säkra” trädet från att falla före det du vill att det ska falla. Sågning bakifrån bör därför endast användas på små träd som kan hanteras genom att trycka mot stammen.
Vid större träd börjar man med att sticka in svärdet och forma hela eller del av brytmånen. Det troligen säkraste sättet är att använda ”säkra hörnet”-metoden beskriven nedan och göra hela brytmånen klar innan man sågar bakåt och lämnar en ”säkring” baktill i ena sidan, säkrar med ett brytjärn eller kil, och slutligen sågar av den sista ”säkringen, hörnet” och fäller trädet.
Sågning bakifrån
Genomsågning
Vid riktigt små träd, mindre än ungefär 15 cm i stubbdiameter, sågas fällskäret enklast bakifrån med skjutande eller dragande kedja. Det går snabbast att såga med skjutande kedja eftersom man inte behöver flytta sig efter sågningen av riktskären. Sågning från andra hållet med dragande kedja ger annars lite bättre kontroll vid sågningen för den ovane, det är ju mycket viktigt att inte såga för långt så brytmånen brister. På så här små träd är det svårt att använda fällredskap som verkar i fällskäret (och oftast onödigt). Om trädet lutar lite bakåt kläms svärdet fast, men med handkraft mot stammen eller en slana med piggar orkar man normalt trycka fram denna trädstorlek.
Denna metod kan även användas på lite grövre träd, upp till ca 20 cm i stubben, om trädet inte lutar bakåt eller det blåser motvind. Finns risk att trädet kommer att gå bakåt och är för tungt för att kunna tryckas fram bör annan metod användas. Med tillgång till en 4-5 m lång slana med piggar kan relativt baktunga träd tryckas fram med handkraft.
Sågning bakifrån ger stor risk för farlig och virkesförstörande spjälkning på träd som lutar kraftigt framåt. Gör om möjligt instick (se nedan) och såga bakåt på sådana träd.
”Sparad kant”- metoden (småträd)
Genom att inte genomsåga hela träddiametern vid sågningen bakifrån och spara en kant i motstående sida hindras trädet att gå bakåt så att fällredskap kan användas i fällskäret. Efter att trädet säkrats med brytjärn kapas den sparade kanten genom snedsågning med dragande kedja något omlott och under det första fällskäret. Var försiktig så du inte sågar för djupt och underminerar stödet för brytjärnet.
Observera: Sågningen av det första fällskäret bör ske med försiktighet eftersom överdelen på svärdsspetsen används (som gärna vill självmata/kasta). Det är lätt att såga för långt fram och skada brytmånen. Kedjan får inte vara aggressiv samtidigt som du måste såga med högt varvtal och gott kroppsstöd. Ett alternativ, som minskar sågningen med svärdspetsens ”farliga sektor”, och risken för skadad brytmån, är att i stället såga som vid större träd (se nedan), d.v.s. börja med ett instick och gå bakåt. Denna metod innebär i å andra sidan svårigheten att såga lagom djupt så att ”Sparade kanten” inte blir för liten på småträd.
Sågning med instick (generellt för flera metoder)
Vid större trädstorlekar bör man alltid börja fällskäret med ett s.k.instick, strax bakom brytmånen. Försök hålla koll på både svärdets riktning och nivå i förhållande till riktskären. Stick in svärdet lite bakom den tänkta brytmånen och justera brytmånsbredden på slutet. Ett bra sätt är att före insticket såga bort barken på brytmånens ändar. Då är det lättare att se brytmånsbredden. Undvik att såga ner i rotben under stubbhöjd då den effektiva brytmånslängden (styrkan i gångjärnet) kan minskas kraftigt.
Barken bortsågad, lätt att se brytmånsbredden!Träna gärna att göra instick på en stubbe så du kan sticka in med god precision. Håll högt varv på sågen, ta stöd med armarna mot kroppen och sväng in spetsen med undre delen på svärdsspetsen först. Det är också mycket viktigt att kedjan är vass och korrekt filad för att det ska gå bra att göra instick.
”Säkra hörnet”-metoden (ungefär Burträskmetoden)
Denna metod rekommenderas och har fördelen att hela brytmånen görs klar först, i lugn och ro, och att trädet står stadigt ända tills du vill fälla det. Metoden fungerar på träd som lutar framåt (trädet faller inte för tidigt och spjälkar) och träd som lutar bakåt (svärdet kläms inte och det går att få in fällredskap). Skulle sågningen av brytmånen misslyckas, t.ex. bli delvis genomsågad, går det att avbryta och göra om fällningen högre upp efter stammen.
Om svärdet når igenom stammen sågar du efter insticket och justeringen av brytmånsbredden snett bakåt och spar ett hörn med okapat trä i bakkanten. Trädet står nu fortfarande säkert och du kan sätta in fällredskap och säkra trädet mot att gå bakåt. Om svärdet inte når igenom stammen får man efter det första insticket göra ett motsvarande instick från andra sidan. Slutresultatet ska bli detsamma, ett träd som står stadigt på brytmånen och ”säkra hörnet”. Maximal trädstorlek är dubbla svärdslängden.
Anpassa arean på säkringen till belastningen. Vid träd med bakåtlut krävs ett ganska stort sparat hörn. En tumregel kan vara att i normalfall ha ungefär samma area som på brytmånen. Säkringen (sparade hörnet) gör störst nytta där mesta belastningen kommer. För ett träd som är rakt i sidled placeras säkringen långt bak och nära mitten, men med plats för fällredskap. För ett träd med sidolut placeras säkringen långt bak och på motsatt sida som trädet lutar.
Om någon form av brytjärn ska användas bör barken sågas bort så att järnet greppar i ved. Om trampjärn används bör även sågas bort lite trä på ovansidan så att hela brytplattan får stöd mot stubben. Sågas som ett ca 2 cm djupt och nästan lodrätt övre fällskär ner till fällskärsnivån.
Före fällningen ska säkringen, ”säkra hörnet”, lossas. Är det ett stort träd med gott om plats till kil eller brytjärn kan man kapa säkringen i fällskärsnivån. Om det är trångt så du riskerar såga i fällredskapet, vilket det oftast är, såga i stället strax under och lite omlott så släpper hörnet genom spjälkning. Var försiktig så du inte sågar för mycket och ”underminerar” stödet för fällredskapet. Om du använder kil kan det vara bra att slå några slag på kilen före kapningen av säkringen. Då brukar det märkas när alla fibrer i säkringen är kapade.
Om trädet t.ex. lutar i sidled eller av andra skäl har en farligare sida försök anpassa sågningen så du avslutar sågningen vid den säkraste sidan.
Är du helt säker att trädet kommer att fälla av sig själv kan man kapa ”säkra hörnet” direkt och såga rakt ut. Men spar hellre ett hörn för mycket än ett för lite.
Fällskäret kan sågas på några olika sätt och anpassas till stamform, trädlutning, svärdslängd och egen skicklighet. Följande metod är relativt enkel att lära och kräver inte extra långt svärd (se bilderna ovan):
- Stick in svärdet bakom brytmånen till drygt halva stamdiametern (60 %) och drag spikrakt och i våg bakåt hela vägen (se bild A ovan). Om trädet har en ”farligare” sida, t.ex. vid sidlut börjar du på den sidan.
- Gör samma sak från andra sidan. Om du ligger rätt i höjd så känner du det. Om inte så såga
ändå inte djupare än 60 % av diametern. Drag rakt bakåt tills det återstår ett osågat ”säkert
hörn” (bild B ovan) - Sätt i kil eller brytjärn
- När du vill fälla trädet, såga loss ”hörnet” i samma nivå eller strax under (så riskerar du inte
att såga i fällredskapet), och använd därefter fällredskapet och gör snabb reträtt snett bakåt
Vid liten trädstorlek eller långt svärd kan hela fällskäret utföras från en sida vilket går lite snabbare men det kräver också högre precision i sågningen.
En variant, som rekommenderas i normalfallet, är att efter att brytmånen sågats färdig dras rakt bakåt till lämplig storlek på ”hörnet” och
sedan dras svärdet ut till 60 % av stamdiametern och såga vidare rakt bak (se bild 1 ovan).
En alternativ metod (bild 2 ovan) är att behålla fullt sågdjup och svänga sågen så det bildas ett sparat ”hörn” i form av en sekant. Placera helst hörnet på den sida du står så är risken minst att du sågar sönder brytmånen. En annan rekommendation vid denna variant är att först såga bort barken så det blir lättare att spara ett lagom stort ”hörn” (annars finns risken att hörnet mest består av bark och blir för litet).
”Sparad kant”-metoden (stora träd)
Vid denna metod sågas, efter insticket, drygt halva träddiametern rakt bakåt så att en osågad kant vinkelrät mot brytmånen säkrar trädet från att gå bakåt. Därefter isätts fällredskap varefter den hållande kanten sågas snett ner och något under och omlott.
Denna metod utvecklades för att användas i kombination med känsliga fällkuddar, men fungerar bra även till andra redskap. Metoden är relativt enkel att lära, och fungerar ganska bra även vid mindre träd, ner till 15-20 cm i stubbdiameter. Maximal trädstorlek är ca 1,5 ggr svärdslängden.
Såga ev. bort bark vid isättning av brytjärn och ”öron” vid brytmånen på motsvarande sätt som beskrivits i ”Säkra hörnet”-metoden ovan. Liksom vid ”säkra hörnet”-metoden är det viktigt att inte såga för långt omlott så stödet under fällredskapet förstörs.
”Svänga runt”-metoden
Vid denna metod förs sågen i en roterande rörelse bakåt/runt efter att ena sidan av brytmånen sågats klart. När sågen kommit drygt halvvägs och är riktad bakåt (och trädet fortfarande står säkert i brytmån och sparad kant) isätts fällredskap som säkrar trädet mot att gå bakåt och klämma fast svärdet. Därefter fortsätter sågningen runt tills brytmånen är klar även i den andra sidan. Metoden klarar en stubbdiameter upp till dubbla svärdslängden.
På träd med framåtlut börjar ofta trädet falla innan sågningen är klar, med risk för spjälkning och dålig kontroll på fällningen (olycksfallsrisk).
Metoden är snabb för den vane, men ger inte samma kontroll på fällningen och ökade risker om brytmånen skulle skadas. En svårighet med metoden är att komma igång med sågningen efter att fällredskap isatts (risk att såga i fällredskapet). Metoden kräver också stor skicklighet för att hålla samma nivå under hela varvet. Det är också lätt att skada brytmånen om sågen svängs runt felaktigt. Denna metod har länge varit standardmetod och fungerar normalt bra för den som lärt sig behärska svårigheterna.
Fällning vid större stubbdiameter än dubbla svärdslängden
Såga först ett extra djupt och extra öppet riktskär. Det nedre riktskäret ska luta neråt så att det går att komma åt bra med sågen. Stick sedan in sågen mitt i brytmånen och såga loss de centrala delarna på stubben. Spar tillräckligt med brytmån i sidorna genom att svänga svärdet.
Fäll trädet med dubbla instick och ”Säkra-hörnet”-metoden. ”Sparad-kant”-metoden och ”Svänga-runt”-metoden fungerar också.
Val av höjd på fällskäret
Höjden på fällskäret rekommenderas normalt ligga i nivå med undre riktskäret. Då är det lättast att se hur bred brytmånen är. Eventuell snedfibrighet påverkar heller inte den effektiva brytmånsbredden. Om man har sneda fibrer, som vid kraftiga rotben, och lägger fällskäret högt över riktskären kan spjälkning längs fibrerna göra att den effektiva brytmånsbredden blir mycket mindre än man tror och brytmånen brista!
Vid arbete med kilar kan det finnas skäl att göra som amerikanerna och lägga fällskäret något under riktskären. Kilar ger förutom en mycket stor lyftande kraft även en friktionskraft i slagriktningen som vill skjuva av brytmånen. Om fällskäret läggs under riktskäret hjälper stubben till att ta upp den sidoriktade kraften.
Fällskär jäms med riktskär
Fällskäret rekommenderas normalt ligga i nivå med undre riktskär. Det gör att brytmånsbredden är lättast att uppskatta och eventuell snedfibrighet vid t.ex. rotben inte påverkar den effektiva brytmånsbredden.
Nackdel är något sämre böjbarhet och viss risk för virkesskador från urdrag i rotstocken.
Fällskär över riktskär
Om fällskäret läggs högre än undre riktskär finns vid snedfibrighet en risk att spjälkning längs fibrerna gör att det effektiva brytmånsbredden (styrkan i brytmånen) blir för liten eller noll! Metoden är därför säkerhetsmässigt det sämsta alternativet. Metoden kräver alltid justerkapning av rotänden.
Fördel är något bättre böjbarhet och minst risk för virkesskador genom urdrag och spjälkning.
Fällskär under riktskär
Ger vid snedfibrighet en överdimensionerad brytmånsbredd. Brytmånen blir också extra tålig för sidoriktad kraft från t.ex. islagning av kilar. Friktion mellan kilen och rotstockens kapsnitt gör att en del av slagets kraft vill skjuva trädet av stubben. Med fällskäret under riktskärsnivån får brytmånen stöd mot stubben.
Nackdel är något tyngre böjning, (men god böjbarhet) samt störst risk för spjälkning och virkesskador i rotstocken.
Svärdslängd
I Sverige använder vi av tradition förhållandevis korta svärd (oftast 13 tum). Det är en svärdslängd som fungerar hyfsat till många arbeten i Svensk skog. De flesta använder alltid samma svärdslängd utan att fundera om det är det bästa alternativet. Det kan finnas skäl att variera/anpassa svärdslängden till arbetsuppgifterna, använd arbetsmetod och personlig smak.
Allmänt kan sägas att en kort svärdslängd ger en något lättare såg, dels p.g.a. lättare svärd men också p.g.a. ett långt svärd kräver lite större och kraftigare såg. ), minskad känslighet för kedjespänning (mindre risk för avhoppad kedja) och billigare reservdelar. Troligtvis gör också en mindre exponerad svärdsyta att risken för kast och kontakt med kroppsdelar reduceras.
Ett längre svärd ger fördelar framförallt vid kapning och fällning av grova träd. Det är enklast att såga en jämntjock brytmån om sågsvärdet når genom trädstammen. I vissa lägen, t.ex. vid besvärlig kapning nära stenar eller vid stammar i spänn kan det vara mycket svårt eller farligt att inte kunna såga genom stammen från valfri position. Med ett längre svärd kan det också vara lättare att välja en bekväm arbetsställning.
Vid kvistning är det troligen säkrast och lättast att använda en relativt kort svärdslängd. På grova träd, diameter över 40-50 cm, är dock 13 tum i kortaste laget även vid kvistning.
Ta god tid på dig vid fällningen, det lönar sig att undvika fastfällning och lång brosslingsväg. ”Tävla med dig själv”, försök pricka stubbar eller liknande vid enkel trädfällning. Då är du väl förberedd när det krävs hög precision i fällningen.
Klicka dig till Jämförelse av fällredskap >>>
Några tips för att få rätt riktning på riktskäret
Tomas Gullberg
Allmänt
Att lära sig att fälla träden i rätt riktning är nog den enskilt viktigaste faktorn för att minska antalet allvarliga olyckor i samband med skogsarbete. Erfarenheten visar att det är förhållandevis få, även bland erfarna, som har en riktigt bra ”siktteknik”. Nedan diskuteras några varianter och ”knep” för att höja precisionen i arbetet (liksom för att klara examinationen för motorsågskörkort).
En viktig regel för att öka säkerheten är att inte ”gå vidare” med en dålig sågning . Det gäller såväl riktskär som fällskär (brytmån). Att upptäcka att siktningen blev kraftigt fel först när hela riktskäret är färdigsågat medför dock en svår och även ofördelaktig justersågning när brytmånen flyttas längre in (sämre hävarmslängd och risk för liten öppningsvinkel). Att såga riktskärets överskär i minst två steg med kontroll däremellan är därför ett gott råd! Ett annat tips är att kontrollera riktningen medan svärdet fortfarande sitter stadigt i spåret (innan underskäret sågas).
Förstå siktet
De flesta sågar har någon form av sikte men de är olika bra och lätta att använda. Ett sätt att testa sitt sikte är att såga ned svärdet till halva svärdsbredden i toppen på en stubbe med rätt vinkel för överskäret och därefter lägga på en laser eller vinkelhake mot svärdet och se var trädet skulle falla. Stämmer siktet med den punkten eller hur ska man titta för att siktet ska visa rätt? Observera att Husqvarna har ett sikte som ska sammanfalla med träffpunkten på normala träd medan Jonsered och Stihl har sikten i vinkel med svärdet (alltså kräver att man siktar lite, avståndet mellan centrum på träd och siktlinje, till höger om träffpunkten).
Om din såg saknar sikte eller har ett dåligt sikte går det att själv bygga eller förbättra siktet. Till exempel med en plastspets eller en kort lagom trubbig skruv som ”korn” och ett siktstreck på rätt ställe. Siktet för ”siktning med underskäret” är ofta enklare att använda och kan användas för en slutkoll.
Hembyggt sikte, vänstra skåran i 90 grader mot svärdet högra i trädets fallriktning
Precisionssiktning, bäst men svår metod
Den bästa precisionen kan uppnås om ögat och siktet ligger i linje med målet under siktning och början av sågningen. Denna metod är dock ganska svår och kräver att man står på knä och är så smidig att man klarar att få ner ögat i samma höjd som siktet. Sågen hålls på raka armar med stöd med höger arm mot höger knä. Ett tips är att göra en liten ”hylla” som sågen vilar mot under siktningen och stöda vänster handled mot barken så att sågen kan lyftas en aning när sågningen ska börja. Såga och sikta samtidigt så långt du ha kontroll, inte längre. Kontrollera riktningen med sågen i spåret. Fortsätt såga stående från sidan med bibehållen eller justerad riktning. Kontrollera igen. Därefter sågas underskär.
Alternativa sätt för den som inte klarar metoden ovan
Det enklaste och bekvämaste sättet att såga riktskärets överskär är att stå upp och göra en grovsiktning ovanifrån (svänga huvudet och tänka sig en förlängning av siktlinjen). Denna metod är relativt enkel men ger inte samma möjlighet till hög precisionen. Precisionen är dock tillräcklig vid enkla fällningar. Men ska man bli duktig att precisionsfälla när det är svårt så bör man först träna när det är lätt…
Metod: Sikta så bra du klarar men såga ner högst halvvägs och avsluta med svärdet i våg. Med sågen i spåret, kryp ner och titta hur det blev enligt precisionssiktmetoden.
Justera om nödvändigt och såga efter varje justering endast så långt att sågen sitter stadigt. Kontrollera igen osv. tills siktningen är bra. Såga då till färdigt djup med bibehållen riktning stående från sidan. Gör en slutkoll.
Är det en mycket svår eller viktig fällning kontrollera gärna med laser eller vinkelhake och justera vid behov (detta är dock inte tillåtet vid prov). Ett tips är att ha en ”måltavla” med reflextape för att lättare hitta laserpunkten vid solsken.
Men många fler saker kan påverka fällningen
Att framkanten på brytmånen har rätt riktning och är i våg är avgörande för att fällningen ska bli bra. Men även andra saker kan ställa till det:
- Ojämn brytmånsbredd (även bakkanten styr)
- Sidlutande träd (sikta minst sidlutningen åt andra hållet, men försök helst undvika större sidlut)
- Sidvind (undvik trädfällning vid stark sid vind)
- Tjurved, sneda fibrer eller annan ved med dåliga egenskaper för att bilda ett starkt gångjärn
- Snedriktad kraft från fällredskap (försök sätt in kraften där tyngden ligger, mitt bak på ett rakt träd)