Tillvaratagande av stormfällda träd

Tillvaratagande av stormfällda träd….ett extremt farligt arbete med motorsåg….

Flera liv och otaliga allvarliga olyckor inträffade efter de kraftiga stormarna Gudrun och Per över södra Sverige 2005 och 2007. Därefter har stormar som Dagmar och Ivar slagit till mot främst landets mellersta delar och fler stormar kommer, frågan är bara när? Av tidigare erfarenheter vet vi att mångas liv och hälsa kommer att stå på spel när träd skall röjas och virke tillvaratas. Arbete med stormfällda träd är mycket svårare och farligare än vanligt avverkningsarbete då det ofta är:

träd i spänn,
stora tunga träd,
hårda fastfällningar/fastblåsningar,
hängande träddelar,
rotvältor som kan slå över och
i värsta fall brötar av träd i flera lager.

Till den stora olycksfallsrisken bidrar säkert också att många ”ringrostiga” skogsägare ”tvingas” ut i skogen. Arbetet kan kännas stressande när stora mängder virke ”måste räddas” och att den fina gallringen blev förstörd. Det ligger nog någonting i det gamla ordspråket ”en olycka kommer sällan ensam”.

För den som inte har gedigen kunskap och erfarenhet av motorsågsarbete i allmänhet och arbetsteknik vid vindfälld skog i synnerhet är det klokast att ta hjälp med det både svåra och farliga uppröjningsarbetet. Men låt gärna stormen bli en väckarklocka att skaffa nödvändig utrustning och utbildning, för det kommer säkert fler stormar där duktiga självverksamma skogsägare kan komplettera avverkningsmaskinerna på ett effektivt sätt för att rädda virkesvärden och förhindra följdskador av skadeinsekter. I så fall bör motorsågen i första hand utnyttjas till upparbetning av spridda träd medan skördare tar mera omfattande och sammanhängande skador. Motorsågen är dessutom ofta nödvändig vid rotkapning för att underlätta skördarens arbete.

…men lönsamt

För en självverksam skogsägare med kompetens och egen terrängtransportutrustning är tillvaratagande av mindre volymer eller spridda träd bland de mest lönsamma arbetena. Resultat från vår kartläggning av självverksamhet visar att självverksamhet i avverkning är högst just vid tillvaratagande av skadade träd. Att leja storskalig teknik kan bli dyrare än vad virkesintäkten inbringar. Stora maskiner kan också ha svårt att nå virket utan att avverka en massa vägträd. Om man måste leja är därför alternativet ofta att, samtidigt med tillvaratagande av de skadade träden, gallra genom eller slutavverka de skadade områdena för att arbetet ska fungera och ge rimlig ekonomi.

Smärre kvantiteter skadade träd får, och rekommenderas av naturvårdsskäl, lämnas att ruttna.

Skogsvårdslagen säger att maximalt 5 kubikmeter virke av råa barrträd får lämnas per hektar. Obs! I stora delar av södra Sverige och i mellannorrland gäller att endast 3 m3sk stormfälld skog får lämnas per hektar med tanke på den stora risken för ytterligare barkborreskador. (Se Skogsstyrelsens hemsida ang åtgärder för att minska skador av barkborrar).
PEFC anger att man bör sträva efter att det totalt ska finnas 2-3 kubikmeter död och mer eller mindre förmultnad ved per hektar, men att skogsskyddsaspekten går före strävan att öka mängden död ved.

Barrvirke ska vara bortkört från skogen senast 1 juli i södra Sverige (upp till norra Dalarna) och 15 juli i norr.

Några grundläggande råd

•Börja med att inventera och planera
•Använd om möjligt maskiner vid större jobb
•Avstå helt från att arbeta själv om du inte är erfaren och har god kunskap
•Arbeta inte ensam

Större stormfällningar, stor areal och koncentration, bör tas med professionella helmekaniserade metoder, som gör arbetet både effektivare, billigare och framförallt oerhört mycket säkrare än med motorsåg!

Börja med att skaffa en bild över omfattningen och planera

Inventera särskilt hyggeskanter, fröträdställningar, nygallrade bestånd, blöta partier. Gå inte under hängande träd! Vad är totalskadat? Vad kräver tillvaratagande? Vad kan lämnas? Hur bråttom är det för att rädda virkesvärdet och undvika insektshärjning? Vad kan du göra själv och vad görs hellre med inlejd teknik? Vänta med att rotkapa om du är osäker när virket kan köras fram (virket håller kvaliteten betydligt längre med rotkontakt). Finns skogsförsäkring, är skadan tillräckligt stor för att omfattas och vara lönt att utnyttja efter avdrag för självrisk (ofta krävs att minst ett 0,5 ha sammanhängande område är så skadat att föryngringsplikt inträder, men det finns nyare försäkringar där även mindre skador täcks)?

Prioritera att tillvarata värdefullt och lättillgängligt virke först.

Arbetsteknik för huggning av vindfällen

Några huvudregler

rekognosera och planera ständigt och noga (hur spänner det, riskområden, kan ett kap ge farliga följdeffekter, andra risker ?)
arbeta i vindens riktning
arbeta alltid från en säker position (ryggen fri, inte under hängande träd etc.)
om det inte går att jobba säkert måste träden dras isär med maskin, riskera aldrig livet!
lös ut stora spänningar mjukt och odramatiskt (se nedan om kaptekniker för stor spänning)
huvudprincip för ordningsföljd: 1. lutande rotryckta träd, 2. avbrutna träd med hängande topp, 3. rotvältor, 4. avbrutna träd

Hängande träd och träddelar

Börja med att få ner ”gillrade fällor” som fastfällda/fastblåsta eller kraftigt lutande träd och hängande avbrutna toppar.

Lutande rotryckta träd som inte har spjälkskador i veden kan normalt fällas med ”Säkert hörn” teknik, alltså fällskär med instick och sågning bakåt så trädet hålls av en säkring mitt bak. Vid kraftig lutning kan behövas en lite bredare brytmån så inte svärdet fastnar vid insticket. Misstänker man att veden har spjälkskador eller om man vill få extra lång reträttid bör speciell teknik utnyttjas (V-kap eller Öppning på trycksidan). Observera att gamla fälltekniken (fällskär bakifrån eller svänga runt) är livsfarlig då stammen lätt spjälkar.

Arbeta aldrig under hängande träd eller hängande topp. Arbetstekniken med fastblåsta träd eller hängande bruten topp är till stora delar lika som vid nertagning av vanliga fastfällda träd, men fastblåsta träd sitter ofta värre, är tyngre att vrida ner och kräver oftare att rotänden dras bakåt.

En hängande bruten topp hanteras på liknande sätt som ett fastfällt träd

se under nedtagning av fastfällt träd, vridning >>>

Försök vrida loss toppen eller dra/baxa bakåt. Kapa yttersta toppen och grenar som hindrar vridningen. ”Stubben” fälls sedan på vanligt sätt. Om det inte går att vrida loss toppen och den sitter ”säkert” kan trädet fällas vinkelrätt mot toppens riktning.

För fasthängande, rotvälta träd. Försök bedöma vilka spänningar som finns i stammen, om de kan göra att sågen klämmer fast och stammen att slå ut åt något håll. Titta på om stammen böjer, om rötter är vridna. Vid stora och svårbedömda spänningar bör vinsch eller maskin användas för att först lösgöra spänningarna.

För enklare fastfällningar gör riktskär och brytmån som vanligt. När fällskäret sågats klart slår ofta rotvältan igen och trädet är i princip som ett vanligt fastfällt träd. Såga av det mittersta på brytmånen, men spar de yttre hörnen, säkra gärna med en kil i sågspåret och kapa loss ena hörnet (spar hörnet i vridningsriktningen) och vrid loss trädet. Om det sitter hårt fast dra eller baxa trädet bakåt.

Se mer under nedtagning av fastfällt träd >>>

Spänningar i stammar

Om det finns spänningar i stammen måste kapning av stam och låsta grenar ske med särskild försiktighet. Försök undvika att stå på extra farliga ställen, t.ex. utsidan om böjda stammar, mellan en spänd stam och andra fasta föremål. En spänd stam krossar lättast ditt ben om det kommer i kläm. Det är stor risk att svärdet kläms fast. Såga lite i taget och se vad som händer och åt vilket håll det spänner.

En böjd stam kan vara mycket farlig att såga loss vid roten då den kan slå ut med stor kraft. Stora spänningar bör först tas ur stammen genom att kapa stammen ”mitt i böjen” där böjspänningen i träet är som störst. Där går det att såga utan risk för slag, men med stor risk för spjälkning om olämplig kapteknik används. Vid stora spänningar är det V-kap eller Öppning på trycksidan som rekommenderas (se nedan).

Kapning vid mycket små spänningar: Såga ca 1/3 del av diametern på trycksidan (insidan) och resten från dragsidan (utsidan). Stå alltid på insidan av böjda stammar. När det släpper slår stammen ut.

Kapning vid måttliga spänningar: Med speciella sågtekniker kan risken för att svärdet ska nypa fast minskas.

På grövre stammar kan man börja med att i flera steg ta ut ett öppet motskär på rycksidan/insidan (ungefär som ett smalt riktskär) som successivt når in till ca 1/3-del av diametern. Detta minskar risken att sågen klämmer fast.

Såga sedan från utsidan. Var beredd på att stammen slår ut och kan spjälka.

Här knäcks stammen utan spjälkning!

Kapning vid stor spänning: Med en speciell V-kapsteknik kan man dessutom få förloppet, när spänningen släpper, att bli mjukare och minska risken för spjälkning. Det gäller både stammar i spänn och träd som lutar kraftigt i fällriktningen. Lägg spetsen i V-et minst några centimeter in från mantelytan. Ju mer som tas på trycksidan desto mindre risk för spjälkning och mjukare böjning. Såga gärna i etapper så minskas risken att klämma svärdet.

Man sågar två öppna motskär (riktskär) till höger och vänster om önskad brottriktning (fällriktning). Det ska alltså peka en spets i fällriktningen. Vinkeln på spetsen ska vara lite mindre än 90 grader.

Sedan sågas försiktigt från utsidan tills träet i den smala spetsen börjar komprimeras och böjningen börjar.

Det är noga att sågskäret (fällskäret) från utsidan hålls i vinkel mot den önskade böjriktningen (fällriktningen).

”Öppning på trycksidan”

Ett alternativ till V-kapet är att göra ett öppet motkap i flera steg och allt djupare tills stammen böjer, alltså helt utan sågning från dragsidan (utsidan av böjen). Risken att klämma svärdet finns, men tekniken har vid försök visat den mjukaste böjningen och den minsta spjälkningsrisken. Om man sågar med svärdspetsen längst in i öppningen minskas risken att klämma svärdet.

Öppning på trycksidan ger en mjuk upplösning av sidospänningen i stammen

Även små träd och böjda grenar kan vara mycket farliga.

skavning 2 Genom att etappvis skava en ”halvmåne” med stor radie på insidan av ett böjt småträd eller en böjd gren går spänningen ur mjukt utan att sågen fastnar. Många små grunda snitt från insidan ger ungefär samma effekt, men lite större risk för fastklämning av svärdet.

Här har spänningen brutits på ett mjukt sätt!

Rotvältor

Stora rotvältor som sågas loss kan slå över och klämma fast huggaren.

Om det finns risk för detta måste stammen kapas en bit upp efter stammen så rotvältan inte kan slå ner framåt. Ofta ligger det jord på stammens nedersta del som kan skämma sågkedjan. Det kan därför vara både rationellt och säkert att offra eller göra ved av en bit av stammen. Antingen kapar man en hel stocklängd eller ”lumpar” en kortare bit. Stocken reses sedan med vinsch eller maskin och första stocken fälls på vanligt sätt.

Bedöm hur rotvältans tyngdpunkt ligger. Kvarsittande rötter med jordkontakt brukar hjälpa till att böja rotvältan tillbaka, men bara till en viss gräns. Om marken har tjälat kan rotvältan vara svår att få att ramla tillbaka. De utgör då ”gillrade fällor” för t.ex.barn. Försök därför tvinga ner vältan. Att ställa en pinne som stöd mot rotvältan är inte tillförlitligt då den lätt glider genom.

Några tips

Genom att börja kapa ett liggande träd i spänn från toppen tas spänningarna successivt ut och du ser hur krafterna är riktade.
Ha tillgång till en reservsåg då risken att sågen kläms fast är stor (kil är också bra).
Använd ett tillräckligt långt svärd (så kapning kan ske från säkraste sidan) och ha med reservkedjor
Extra viktigt med kontaktmöjlighet och varselkläder (ensamarbete är förbjudet för anställda)
Stå i normalfallet på höger sida om stammen (sett i stammens riktning) vid rotkapning så minskar du risken att bli träffad om stammen slår ut (om det syns att stammen kommer att slå till höger ska du givetvis stå på vänster sida)
Använd stormkapet >>> vid rotkapning så minskar du risken att såga i grus och klämma svärdet
Ett vanligt större spännband kan användas som en enkel vinsch och för olika typer av ”säkringar” t.ex. att hindra en rotvälta att falla över. Här nedan följer en bildsekvens när Leif Södervall kapar loss en rotvälta med denna typ av säkring: